måndag 5 april 2010

Besked...

Jag frågade nu på morgonen om hur det blir med morgondagen och jag får åka hem om det är lungt i magen, Ja det får du, ställ in dig på det. Packa i morgon bitti:-D Med hem vet jag inte om det blir hem hem eller lassarettet, jag längtar vilket som massor... Känns så overkligt, så allt lungt = HEM.

Barnmorskan berömde mig och tyckte jag har gjort ett bra jobb, att kastas in i det här och ställa om mentalt är inte lätt. Maria som hon heter var en av dom första jag träffade när jag kom in. Och hon tycker att det är fantastiskt att jag har klarat det här och att det är så lungt, då det har varit så dramatiskt till och från, och jag har varit inställd på att NU kommer hon flera ggr. och beredd att föda när som helst. Nu är läget lite annorlunda, inte lika dramatiskt. Att jag skulle hamna på sjukhus och denna resa jag har gjort hittentills trodde jag aldrig. Det känns overkligt, jag skulle nu ha varit i Fjällen och njutit av min ledighet inför graviditeten. Men livet blir inte alltid som man tänkt sig, man ska nog inte planera så mycket. Utan ta dagen som den kommer. Jag tror att man kan må bra av att inte planera så mycket, man lever kanske lite mera?
Nu har  jag 2 veckor kvar i sängen sen får jag väl vara uppe och gå mera. Jag hoppas att jag får spendera dessa veckor hemma hemma, då jag kan sova ordentligt och i min egna säng. Jag kommer inte att sakna ljudet av en mamma som föder och skriker, eller bebisar som skriker hela nätter, även om det kan ses som övning, men jag övar gärna då den dagen kommer och på min egna bebis.Jag vill sova en natt med lugn och ro, med min älskade Micke vid min sida och min Maud. Jag längtar så mycket efter min Maud, jag hoppas jag får träffa henne i morgon.
Nu lunch:-D

2 kommentarer:

sofie sa...

åhhh hoppas du får komma hem till skellhell! så du åtminstone får lite mer besök. jag och tyko kommer i så fall och kramar om dig, promise. du är TUFF!

Lina sa...

Härligt!!!!